ÖVERSIKT
GRUVOR
HYTTOR & BRUK
TRANSPORTER
TEKNIK
FOLK & FÄ
SEVÄRDHETER
ORDLISTA
BILDER
KARTOR
STATISTIK
ÖVRIGT
STARTSIDA


Copyright © Filipstads Bergslag


FOLK & FÄ

KARL GUSTAF BRUNNBERG

1867 - 1931                                                                                                                           


Disponent

K. G. Brunnberg

 

Ett oväntat dödsbud spred sig i tisdagsförmiddags härstädes, förmälande att en av ortens mest kända och uppskattade personer, disponent K. G. Brunnberg, Persberg, hastigt avlidit. Han hade på lördagen avrest till Stockholm för att å Röda korsets sjukhus därstädes undergå en operation och det var meningen att denna skulle företagas på måndagseftermiddagen. Under narkosen drabbades emellertid patienten av hjärtförlamning och avled.

 

Disponent Brunnberg var född den 15 januari 1867 i Hagby socken, Uppland, och alltså vid sitt frånfälle något över 64 år. Efter år 1887 avlagd studentexamen genomgick Brunnberg Tekniska högskolan, från vilken han utexaminerades 1889, samt Stockholms bergsskola, som han lämnade 1890. Han erhöll 1893 anställning som gruvmätare och kemist vid Grängesbergs gemensamma förvaltning, blev andre gruvingenjör 1895 och förste gruvingenjör därstädes 1899, i vilken befattning han verkade till dess han 1908 kallades till disponent vid Persbergs gruvaktiebolag och sprängämnesfabrik. Från 1904 var han även konsulterande gruvingenjör vid Gällivare – Kirunavaara gruvaktiebolag. När Filipstads bergslags gemensamma förvaltning bildades 1913 blev han dess disponent samt Uddeholmbolagets gruvavdelningschef, en befattning som han innehade till sitt nu så plötsligt timade frånfälle.

 

Ovanstående data teckna de yttre konturerna av den bortgångnes liv. Inom ramen för desamma har emellertid utförts en rastlös, synnerligen framgångsrik verksamhet, lika karaktäristisk som hedrande för den bortgångne. Disponent Brunnberg var nämligen en av vårt lands främsta experter på gruvteknikens område och hans verksamhet under Persbergstiden kännetecknas även av genomgripande omvandling av gruvdriften därstädes, som medfört att gruvfältet i denna dag anses vara ett av de modernast skötta i landet.

 

Redan kort tid efter sin anställning vid Persberg tog disponent Brunnberg itu med den nydaning, som var nödvändig för en rationell gruvdrift. Först och främst gällde det uppförandet av det stora anrikningsverket och därefter kom turen till andra förbättringar. Bl. a. byggdes en hydraulisk kompressor för billigare framställning av komprimerad luft till borrmaskinerna, en anläggning som torde vara ganska enastående i vårt land.

 

Sedan gällde det att centralisera malmuppfordringen ur de olika gruvorna, vilket skedde genom anläggandet av ett centralschakt. Även i övrigt verkade disponent Brunnberg för olika förbättringar och moderniseringar, allt med ändamål att göra gruvdriften mera effektiv och ekonomisk.

 

Även på andra områden togs hans eminenta arbetsförmåga och kunnighet i anspråk. Sålunda var han styrelseledamot i flera industriföretag, ledamot av kommittén angående explosiva varor och av kommerskollegiums kommitté angående omorganisationen av bergöverstyrelsen, ävensom av gruvlagstiftningskommittén. Sina kunskaper vidgade han genom studieresor i Tyskland, Österrike, England och Förenta staterna.

 

Även i det kommunala arbetet blev Brunnberg snart en mycket anlitad man och många uppdrag av skiftande karaktär lades på hans axlar. Sålunda var han under en följd av år ordförande och ledamot av Färnebo härads vägstyrelse, vice ordförande i kommunalstämman, ledamot av kommunalnämnden, ledamot av kommunalfullmäktige samt kyrkorådet, vidare var han ledamot av Filipstads lasarettsdirektion, styrelseledamot i Värmlands läns hypotekskassa m.m. För skolväsendet inom socknen och särskilt slöjden visade han sig synnerligen intresserad.

 

Disponent Brunnberg var en man av ovanlig resning, en pliktmänniska som få, mångkunnig, vidsynt, idog. Han dagtingade aldrig med sina åsikter, visste vad han ville och handlade så som han ansåg vara det rätta. För Persberg och för övrigt hela Färnebo socken har han betytt ofantligt mycket under det kvartssekel, han verkade där, och hans bortgång innebär en stor förlust ej blott för det företag, som var honom anförtrott, utan även för kommunen, vars olika angelägenheter han städse omfattade med livligaste intresse. Personligen urban och vänsäll skall han även saknas av alla, med vilka han kom i beröring.

 

Den bortgångne sörjes närmast av maka, född Sköldberg, samt fyra barn, varav en son och tre döttrar. Jordfästningen äger rum instundande söndag kl. 3.30 e. m. i Filipstads kyrka.

 

Från Filipstads Tidning 1931-06-18.

 

 




INFORMATION
KONTAKT
GÄSTBOK
LÄNKAR