Disponent
K. G.
Brunnberg
Ett oväntat
dödsbud spred sig i tisdagsförmiddags härstädes, förmälande att en av ortens
mest kända och uppskattade personer, disponent K. G. Brunnberg, Persberg,
hastigt avlidit. Han hade på lördagen avrest till Stockholm för att å Röda
korsets sjukhus därstädes undergå en operation och det var meningen att denna
skulle företagas på måndagseftermiddagen. Under narkosen drabbades emellertid
patienten av hjärtförlamning och avled.
Disponent
Brunnberg var född den 15 januari 1867 i Hagby socken, Uppland, och alltså vid
sitt frånfälle något över 64 år. Efter år 1887 avlagd studentexamen genomgick
Brunnberg Tekniska högskolan, från vilken han utexaminerades 1889, samt
Stockholms bergsskola, som han lämnade 1890. Han erhöll 1893 anställning som
gruvmätare och kemist vid Grängesbergs gemensamma förvaltning, blev andre
gruvingenjör 1895 och förste gruvingenjör därstädes 1899, i vilken befattning
han verkade till dess han 1908 kallades till disponent vid Persbergs
gruvaktiebolag och sprängämnesfabrik. Från 1904 var han även konsulterande
gruvingenjör vid Gällivare – Kirunavaara gruvaktiebolag. När Filipstads
bergslags gemensamma förvaltning bildades 1913 blev han dess disponent samt
Uddeholmbolagets gruvavdelningschef, en befattning som han innehade till sitt nu
så plötsligt timade frånfälle.
Ovanstående
data teckna de yttre konturerna av den bortgångnes liv. Inom ramen för desamma
har emellertid utförts en rastlös, synnerligen framgångsrik verksamhet, lika
karaktäristisk som hedrande för den bortgångne. Disponent Brunnberg var nämligen
en av vårt lands främsta experter på gruvteknikens område och hans verksamhet
under Persbergstiden kännetecknas även av genomgripande omvandling av
gruvdriften därstädes, som medfört att gruvfältet i denna dag anses vara ett av
de modernast skötta i landet.
Redan kort
tid efter sin anställning vid Persberg tog disponent Brunnberg itu med den
nydaning, som var nödvändig för en rationell gruvdrift. Först och främst gällde
det uppförandet av det stora anrikningsverket och därefter kom turen till andra
förbättringar. Bl. a. byggdes en hydraulisk kompressor för billigare
framställning av komprimerad luft till borrmaskinerna, en anläggning som torde
vara ganska enastående i vårt land.
Sedan
gällde det att centralisera malmuppfordringen ur de olika gruvorna, vilket
skedde genom anläggandet av ett centralschakt. Även i övrigt verkade disponent
Brunnberg för olika förbättringar och moderniseringar, allt med ändamål att göra
gruvdriften mera effektiv och ekonomisk.
Även på
andra områden togs hans eminenta arbetsförmåga och kunnighet i anspråk. Sålunda
var han styrelseledamot i flera industriföretag, ledamot av kommittén angående
explosiva varor och av kommerskollegiums kommitté angående omorganisationen av
bergöverstyrelsen, ävensom av gruvlagstiftningskommittén. Sina kunskaper vidgade
han genom studieresor i Tyskland, Österrike, England och Förenta staterna.
Även i det
kommunala arbetet blev Brunnberg snart en mycket anlitad man och många uppdrag
av skiftande karaktär lades på hans axlar. Sålunda var han under en följd av år
ordförande och ledamot av Färnebo härads vägstyrelse, vice ordförande i
kommunalstämman, ledamot av kommunalnämnden, ledamot av kommunalfullmäktige samt
kyrkorådet, vidare var han ledamot av Filipstads lasarettsdirektion,
styrelseledamot i Värmlands läns hypotekskassa m.m. För skolväsendet inom
socknen och särskilt slöjden visade han sig synnerligen intresserad.
Disponent
Brunnberg var en man av ovanlig resning, en pliktmänniska som få, mångkunnig,
vidsynt, idog. Han dagtingade aldrig med sina åsikter, visste vad han ville och
handlade så som han ansåg vara det rätta. För Persberg och för övrigt hela
Färnebo socken har han betytt ofantligt mycket under det kvartssekel, han
verkade där, och hans bortgång innebär en stor förlust ej blott för det företag,
som var honom anförtrott, utan även för kommunen, vars olika angelägenheter han
städse omfattade med livligaste intresse. Personligen urban och vänsäll skall
han även saknas av alla, med vilka han kom i beröring.
Den
bortgångne sörjes närmast av maka, född Sköldberg, samt fyra barn, varav en son
och tre döttrar. Jordfästningen äger rum instundande söndag kl. 3.30 e. m. i
Filipstads kyrka.
Från
Filipstads Tidning 1931-06-18.
|