Dessa små järngruvor är belägna cirka 2 km nordväst om Långban, inte långt från Hyttsjön. I 1754 års bergmästarrelation omtalas, att Petter Carlstedt vid Långbanshyttan år 1752 fått mutsedel på en malmanvisning norr om Hyttsjön på Myssåsen. Sedan försöksbryt- ning anställts befanns den vara värdelös.

Efter cirka 20 år verkar den upptagits på nytt, för vid bergstinget 1777 behandlades en tvist mellan delägarna i Myssåsgruvan. Denna nämns dock aldrig i bergmästarrelationerna under detta namn, vare sig vid detta tillfälle eller senare. Otvivelaktigt är det dock en av de nu så kallade Fallgruvorna. För 1833 redovisas en malmfångst av 12 ton och för åren 1900-1907 153 ton ur 801 ton brutet berg. Gruvan bör ej förväxlas med Myssbergsgruvan, som är upptagen på kismalmer (zinkblände, blyglans, kopparkis m. m.) och ligger längre mot Norr.