ÖVERSIKT
GRUVOR
HYTTOR & BRUK
TRANSPORTER
TEKNIK
FOLK & FÄ
SEVÄRDHETER
ORDLISTA
BILDER
KARTOR
STATISTIK
ÖVRIGT
STARTSIDA


Copyright © Filipstads Bergslag

GETÖN
 
BILDER: >>>>
KARTA: >>>>

Den 350 meter långa och 150 m breda Getön i sjön Yngen är mine- ralogiskt sett troligen det mest intressanta mindre området inom hela Filipstads Bergslag. Inte på något annat ställe i trakten finns ett så stort antal bergarter och malmtyper representerade på så liten yta. Här har brutits bl.a. silver, koppar, bly, zink, järn och kalk.

På sydvästra delen av ön finns ett flertal gruvöppningar (8 st) som brutits på järn och de ligger tätt tillsammans, endast skilda från varandra av smala mellanbalkar. De tillhörde förr Getö Stora järnmalmsgruvas utmål. Ett gammalt kalkbrott finns också på östra delen av ön. Mellan 1918 och 1921 bröts av Mölnbacka-Trysils aktiebolag 4 655 ton kalk.

Längst i norr ligger Norra Getögruvan och något sydost om denna Getö Stora Silvergruva. Den sistnämnda även tidigare kallad för Oskarsgruvan. Det karaktäristiska för fyndigheterna på norra delen av ön är, att de för både järnmalm och kiser (t. ex kopparkis) och båda i så stora mängder, att de tidvis ansetts brytvärda. Dessa två gruvor är sammanbrutna till en på 27 meters nivå.

Ångmaskin och lokomobil
Norra Getögruvan nämns i relationerna 1740 och södra Getögruvan 1748. De var då 20 m djupa och hade god malm, men trots det blev de snart nedlagda. Getögruvan upptogs från ödesmål 1766 men övergavs redan påföljande år. 1784-86 var arbetet åter i gång men huvudsakligen på grund av det stora vattentillflödet och även på grund av gruvans starka donläge, som försvårade uppfordringen måste driften snart avslutas. 1848 länsades åter Stora Getögruvan, nu med ångmaskin och på detta sätt lyckades man hålla igång till 1860. Driften var emellertid de sista åren förlustbringande, särskilt på grund av de höga bränslekostnaderna och då maskinen med gruvans tilltagande djup blev för svag. Hösten 1899 uppsattes en lokomobil och våren 1901 hade man lyckats länspumpa gruvan till bottnen på ca 95 m avvägning. Även om järnmalmsranden ej var bredare än 2 m var den dock samlad och godartad, varför utsikterna ansågs goda och driften kunde fortgå till krisåret 1908. Gruvan hade då nått det ej föraktliga djupet av 148 meter. Så sent som 1916 gjordes faktiskt en mindre brytning, men gruvan länsades aldrig till något större djup. För tiden 1784-1918 har redovisats 64 000 ton direkt användbar järnmalm såsom bruten på Getön.

Silver
Enligt Harald Carlborg bearbetades Oskarsgruvan (Getö Stora Silvergruva) på 1820-talet. Den bröts då på blymalm. År 1845-46 uppfordrades 130 ton silvermalm från Oskarsgruvan och den smältes vid Hällefors Silververk. Då utbytet var dåligt lades gruvan ner 1846. Den togs dock åter i bruk under åren 1860-63. Det dröjde nu ända till 1908 innan driften åter kom igång, då silvergruvan länsades och drevs på försök till 1909. Under första världskriget upptogs driften på nytt under åren 1915-18. Man uppförde nu ganska omfattande anläggningar för maskinborrning, arbetarbostäder med mera. Sammanlagt uppfordrades åren 1915-18, 9 000 ton berg, med bland annat koppar- och blymalm. Någon vinst lär aldrig driften gått med.

Det kan även nämnas att det en gång i tiden fanns en silverhytta på Getön. Den togs i bruk 1862 men driften pågick bara en kort tid. Dels var gruvorna inte så rika på malm som man trodde och frånvaron av vattenkraft på ön fördyrade ett tillbygge till den milda grad att man istället transporterade malmen till Lahälls silververk, nordväst om Långban, för att provblåsa malmen. J. O. Carlberg, senare professor, hade tillsatts som sakkunnig, men ansåg att silvergruvornas malmhalt var för ringa och hytt- och gruvdriften lades ner 1863, för att åter tas upp senare (se ovan).

GETÖN
HISTORIK
BILDER
KARTA

PERSBERG
DUNDERBACKSFÄLTET
GULDKAKEGRUVORNA M.FL.
GETÖN
GRUVÅSEN
GÅSGRUVEFÄLTET
GÅSGRUVANS KALKBROTT
HAGGRUVEFÄLTET
HÖGBERGSFÄLTET
JORDÅSFÄLTET
LIMTJÄRNSFÄLTET
LÅNGSKOGSFÄLTET
MÖRKHULTSFÄLTET
NYTTSTAFÄLTET
ODALFÄLTET
PAJSBERGSFÄLTET
STENNÄSFÄLTET
STORÖN
YNGSHYTTEFÄLTET VÄSTRA
YNGSHYTTEFÄLTET ÖSTRA
ÄLGÖN

MALMTRAKT
LÅNGBAN
NORDMARK
NYKROPPA
PERSBERG

INFORMATION
KONTAKT
GÄSTBOK
LÄNKAR