ÖVERSIKT
GRUVOR
HYTTOR & BRUK
TRANSPORTER
TEKNIK
FOLK & FÄ
SEVÄRDHETER
ORDLISTA
BILDER
KARTOR
STATISTIK
ÖVRIGT
STARTSIDA


Copyright © Filipstads Bergslag

HAGGRUVEFÄLTET
 
BILDER: >>>>

Haggruvefältet ligger alldeles i närheten av kyrkogården/kapellet och klockstapeln i Persberg, mellan Odalfältet och Högbergsfältet, på sydligaste delen av Pers- bergshalvön. De gruvor som hör till detta fält är:

Skavnäsgruvan
Östra och Västra Haggruvorna
Södra och Norra Isaksgruvorna
Fallgruvan
Södra och Stora Masugnslånga
Lerpgruvan.

Östra Haggruvan
Ö. Haggruvan omnämns ej i relationerna förrän 1793, men är säkerligen äldre. Redan påföljande år upptogs ett schakt "för vederväxlingens skull". I början av 1800-talet sägs att "Grufvan är mycket malmgifvande och lofvar bestånd för framtiden, men vattenuppfordringen blir dyr". 1815 arbetades gruvan av 27 personer som uppfordrat 4 200 tunnor. 1822 hade arbetarnas antal stigit till 35 stycken med 130 riksdaler i årslön. Gruvan bearbetades kontinuerligt till 1847 och ansågs under denna tid vara den bästa bland traktens smågruvor. Vid den här tiden upptogs ett nytt schakt för fyndighetens undersökning. Med detta uppnådde man så gott resultat, att brytningen kunde fortsätta, delvis under den gamla gruvans botten, till 1873. Vid arbetet med schaktet inträffade år 1852 det att hela schaktöppningen rasade, på grund av för dålig förtimring av jordlagret och malmens lösa beskaffenhet. I slutet av 1850-talet drogs en spelledning från Storgruvespelet till gruvan. Djupet var vid nedläggningen 128 meter. Östra Haggruvan har efter 1753 lämnat 105 000 ton malm, en relativt hög siffra, som i Persberg endast överträffas av gruvorna vid Odalfältet och Torskebäcksgruvan på Högbergsfältet.

Västra Haggruvan
V. Haggruvan nämns i relationerna år 1708 under namnet Sogruvan såsom upptagen från ödesmål. Den övergavs dock redan påföljande år. Den bröts en kort period 1782 och mellan åren 1807-1820. Den länsades sedan 1845 och bearbetades till 1858. En konstgång från det närliggande Hagehjulet iordningsställdes 1869. Den började arbetas med större kraft 1870, och 1873 inbyggdes en ny slangång (malmtunnan gled på lutande trästockar upp ur gruvan) för enklare och rakare uppfordring. I mitten på 1870-talet sägs att "grufvan fortgått med stor fördel tillfölje af den samlade och mäktiga malmen". 1876 påbörjades ett nytt schakt. I 1882 års relation påtalas att starka förtimringar mot ras är nödvändiga och att slangångens nedbyggande till större djup är förenat med stora svårigheter.

Den under några år drivna orten mot Östra Haggruvan fick inställas på grund av att man träffade på en alltför stark vattenåder. Påföljande år lades arbetet på gruvans botten ner vid 153 meters djup, huvud- sakligen på grund av att malmen visade sig liten och ostadig, men även för att problemen med berg- och vattenuppfordring var stora. Gruvan blev slutligen nedlagd 1886, man arbetade då på 119 m djup där malmen i det närmaste upphört. Västra Haggruvan har sedan 1753 fram till nedläggningen 1886 lämnat 48 000 ton.

Isaksgruvorna
Södra Isaksgruvan upptogs från ödesmål 1849 och sammanbröts 1851 med den strax norr därom liggande Hjortgruvan. Malmtillgången var ringa, varför gruvan, när östra väggen började bli osäker, lades ned 1857 vid knappt 30 meters djup. Under tiden 1880-1892 bearbetades den återigen men övergavs sistnämnda år, trots att malm av upptill 2 meters bredd anstod i bottnen på 85 meters avvägning. Norra Isaksgruvan länsades 1880 och sägs då ej varit bruten i mannaminne. Sedan malmen högst väsentligt minskat, inställdes arbetet 1889. Gruvan var då knappt 100 meter djup. Norra och Södra Isaksgruvorna har tillsammans lämnat 43 000 ton sedan 1753.

Vad gäller Skavnäsgruvan, Stora Masugnslånga, Södra Masugns- långa och Lerpgruvan så har de aldrig haft någon större betydelse. Störst var Skavnäsgruvan som har redovisat 6 400 ton malm. Av mineralogiskt intresse kan nämnas de fullt idiomorfa magne- titkristaller, som här och var träffas, dels i grönskarnet, dels i de sparsamma glimmerkloritamfibolmassorna vid Lerpgruvan. Samm- anlagt har Haggruvefältet sedan 1753 lämnat 203 000 ton malm, vilket gör det till det fjärde största gruvfältet i Persbergsområdet.

Karta
För att se karta på Haggruvorna/Högbergsfältet: Klicka här!

HAGGRUVEFÄLTET
HISTORIK
BILDER

PERSBERG
DUNDERBACKSFÄLTET
GULDKAKEGRUVORNA M.FL.
GETÖN
GRUVÅSEN
GÅSGRUVEFÄLTET
GÅSGRUVANS KALKBROTT
HAGGRUVEFÄLTET
HÖGBERGSFÄLTET
JORDÅSFÄLTET
LIMTJÄRNSFÄLTET
LÅNGSKOGSFÄLTET
MÖRKHULTSFÄLTET
NYTTSTAFÄLTET
ODALFÄLTET
PAJSBERGSFÄLTET
STENNÄSFÄLTET
STORÖN
YNGSHYTTEFÄLTET VÄSTRA
YNGSHYTTEFÄLTET ÖSTRA
ÄLGÖN

MALMTRAKT
LÅNGBAN
NORDMARK
NYKROPPA
PERSBERG

INFORMATION
KONTAKT
GÄSTBOK
LÄNKAR