STORBROHYTTAN - HISTORIK

 Hyttan hette från början Karlsbrohyttan, ligger i Filipstads norra del, och anlades vid Lersjöns södra ända omkring år 1600. Produktionen uppgick år 1624 till ca 200 skeppund (ca 27 ton) tackjärn. Under åren 1737-1756 tillverkades ca 2 000 ton vilket ungefär var vad en medel- stor värmländsk hytta producerade på den tiden. Under århun- dradenas lopp har en mängd tvister förekommit mellan Filipstads borgare, bergsmännen vid Storbron och jordbrukarna längs Lersjön angående regleringen av vattenståndet i denna sjö. Vilken bonde vill ha en dränkt åker?

På 1740-talet ägdes Storbron av bergmästaren Anders Stockenström och brukspatron Bengt Gustav Geijer (ej att förväxla med Udde- holmsverkens grundare). Stockenström var enligt Fernow en fram- stående bergmästare, som inlade stora förtjänster i Filipstads bergslag.

Antonsson
Under 1750-talet var den vid denna tid kände värmlänningen Reinhold Antonsson herre till Storbron och dess hytta. Meningarna om denna man går minst sagt isär. Carl von Linné betecknar honom som en mutkolv och processmakare av värsta sort medan Fernow beskriver honom som en sällsynt frikostig och hjälpsam man.

Några andra ägare var 1759-1763 Lars Olsson Bratt, följd av P. A. Brattström. År 1809 ägde bergsbruksidkaren Anders Hedberg Storbrons utgård Edsholm. En känd medlem av denna släkt var Karlstadstösen Zarah Hedberg, gift Leander.

År 1852 förvärvade den kände brukspatronen Carl Johan Yngström 27/32 av Storbro egendom och 7/18 i hyttan. Brukspatron C. F. Chöler ägde större delar av hyttan och egendomen mellan åren 1867-1875. I början av 1870-talet hade också Jan Björsson i Kalhyttan, Olof Bergström på Finshyttan och E. J. Jansson på Hennickehammar andelar i masugnen. Under åren 1875-1917 var brukspatron Alfred Carlsson ägare till Storbrohyttan. Denne Carlsson var en Värmlands sista brukspatroner av den gamla stammen.

Renovering
1917-1920 innehades egendomen av Lesjöfors AB och åren 1920-24 av advokaten P. Wigelius från Göteborg. Så småningom kom bolaget att heta Storbrohyttans AB. 1925 förvärvade disponenten Nils Arvedson och hans maka samtliga aktier i bolaget. Sedan hyttan nedblåsts år 1920 blev anläggningarna renoverade av Arvedsson men i mitten på 1950-talet var masugnsbyggnaden fallfärdig. Med generösa bidrag av Filipstads stad och Värmlandsbergs kommun reparerades hyttan. I samband med detta överlät Storbrohyttans AB hyttområdet till en av staden och bolaget gemensam stiftelse, "Stiftelsen Storbro Hytta", vilken hade till uppgift att bevara hyttan.

Smeden
Gårdssmeden Gustaf Nilsson, (1894-?) anställdes vid Storbrohyttan 1912 som smed. Han berättade att några år innan han började fick man turbiner för bättre utnyttjande av vattenkraften till Storbrohyttan. Malmstyckena spelades upp till rostugnen och masugnen med vattenkraft som även användes till krossverket och blåsmaskineriet. Under 1910-talet gick hyttan i regel kontinuerligt med dubbla skift om 12 timmar. Ett tiotal arbetare sysselsattes på varje skift.

Fördelningen var enligt Nilsson ungefärligen:

1 malmslagare som slog sönder de stora malmstyckena efter rostning i grop på Malmtorget.
1 lastare som lastade trallan (vagnen) upp till rostugnen.
2 man arbetade vid rostugnen.
2 arbetare vid krossverket, som innehöll två stora räfflade valsar.
2 arbetare uppe på masugnskransen, där masugnen matades med malm och träkol.
2 man arbetade vid tappningen och fyllde det smälta järnet i lerformar så det blev tackor.

Produktionen under det sista decenniet på 1910-talet uppgick till cirka 2 600 ton tackjärn per år.

Konst och litteratur
Storbrohyttan har även avsatt spår inom litteraturen. Selma Lagerlöf, som var systerdotter till konstnären Christopher Wallroth, besökte ofta sina släktingar i Filipstad. I den dramatiserade versionen av "Dunungen" lät författarinnan spelet bland annat röra sig om "aktier i Storbrohyttan". Framstående konstnärer som Sigge Bergström, Anshelm Schultzberg, Albin Ferneman och många andra har alla avbildat den sällsynt vackra och monumentala hyttan, och det är inte utan att man känner historiens vingslag när man står och puttar nere på minigolfbanan strax intill.

Källor:

Stig Allsing (kapitelförfattare), "En bok om Filipstad" 1961.

Filipstads Bergslags Hembygdsförening (tele 0590 - 140 28) guidar på anmodan gärna runt i hyttan.