I Filipstads bergslag fanns de ingredienser som krävdes för att koka ihop tackjärn, nämligen forsar, skog och malm. Det växte därför upp ett stort antal hyttor i området. Vid många av hyttorna förädlade man även tackjärnet ytterligare ett steg. Smedjor, hammare och manufak- turverk byggdes, ibland i direkt anslutning till hyttan.
Det som var avgörande var om det fanns tillräckligt med vattenkraft. Fanns inte det fick man förlägga verksamheten en bit bort vid något annat vattendrag. Det fanns även hyttor där man enbart ägnade sig åt tackjärnsblåsning.
Se statistik över tackjärnstillverkning
1846 - 1850...
Se statistik över
tackjärnstillverkning 1904...
De första järnhyttorna i Filipstads Bergslag är troligen från slutet av 1300-talet eller början av 1400-talet. Från 1413 vet man nämligen att gruvbrytningen i Filipstads Bergslag hade kommit igång. Då utfärdade Erik av Pommern sitt privilegiebrev för ”Järnberghet i Wermlande”. Hyttorna nämns först i Gustav Vasas jordebok från år 1540. Vid denna tid fanns 15 hyttor runt omkring Filipstad. Detta betyder att hyttor som anges vara startade 1540 med största sannolikhet är äldre.
Vi har också letat fram en unik berättelse av övermasmästaren i Värmland, A. W.
Fahlström, från 1852. Det är ett utdrag från Jernkontorets Annaler, som är
mycket intressant. Här beskrivs eller behandlas t. ex. hyttorna i Sunnemo,
Långban, Ulleshyttan, Uddeholmshyttorna, Rämmen, Dalkarlssjöhyttan, Gåsborn och
en hel del annat spännande kring detta. Berättelsen är inlagd i ett
word-dokument som har en storlek av 8 MB (innehåller drygt 50 sidor). Vi börjar
med att lägga ut del 1, men del 2 kommer inom en snar framtid.
Ladda hem dokument JA 1852
Vår översiktskarta visar visar var hyttorna ligger, så att du hittar dit och kan studera dem i verkligheten. Där finns samtliga hyttor som vi känner till.
Se karta...
På ett flertal ställen utvecklades hyttorna till det som vi i dagligt tal kallar "bruk". Där tog så småningom förädlingen över som huvud- syssla och små samhällen växte upp. Tydliga exempel på detta har vi sett i Lesjöfors och Nykroppa.
Läs mer om Lesjöfors bruk...
Läs mer om Nykroppa bruk...
Gränsen mellan hyttor och bruk är ofta flytande men vi har i huvudsak 4 kategorier av hyttor/bruk:
Hyttor med endast tackjärnsblåsning
Hyttor med viss smidesverksamhet eller manufakturtillverkning
Vidareförädlande bruk utan egen tackjärnstillverkning
Vidareförädlande bruk med egen tackjärnstillverkning
Vilka av platserna i Filipstads bergslag som tillhört vilken kategori har naturligtvis varierat med tiden eftersom verksamheterna utvecklats i olika riktningar.
De flesta av hyttorna är nedlagda sedan lång tid tillbaka och idag återstår endast ruiner och stenhögar. Men några har även renoverats och bevarats till eftervärlden.
Bäst bevarade hyttor i trakten är:
I södra änden av Filipstads Bergslag, utefter vattenvägarna ner mot Vänern har det förekommit verksamhet på ett flertal ställen. Några av dessa platser finns beskrivna i Jan Kruses berättelse "Brukstur på påskafton 2004". Där kan man läsa om hyttor och bruk i Asphyttan, Åminnefors, Bjurbäcken och Matlången/Lundsberg.
Läs mer...
