Ni kanske undrar varför
vi har med en norsk gruva på denna sida, som ju huvudsakligen handlar om Filipstads Bergslag. Sanningen är dock den, att när gruvdriften vid Sulitelma
(på norska Sulitjelma) drog igång på allvar omkring år 1890, så bestod en stor
del av arbetskraften av svenskar, och en hel del kom just från Filipstads
Bergslag. Bland annat så jobbade gruvingenjören Carl Fredrik Carlson där så
länge som från 1897 till 1933. Carlson var född i Lervik utanför Persberg. Även
professor Hjalmar Sjögren hade
intressen i Sulitelma och var åren 1894 - 98 vice administrativ direktör. Även
"vanliga" gruvarbetare härifrån tog anställning vid gruvorna. Vad gäller detta
så behövs dock mer forskning men vi hoppas återkomma med mer information längre
fram om värmlänningarna i Sulitjelma. En man som gick i motsatt riktning, (om än
ca 100 år senare) från Sulitelma till Filipstad/Storfors, är den duktige airbrushkonstnären
Terje Aspmo.
Hans målningar har bland annat prytt omslag till tidningar som
Fantomen och MC - NYTT. Terje har i grund och botten en utbildning
som gruvingenjör från Bergsskolan i Filipstad.Kort
om gruvdriften vid Sulitelma:
Redan 1858 upptäcktes malm vid sjön Langvatnet, där Sulitelma ligger (ca 10 mil
väster om Gällivare, nära gränsen till Sverige). Det var dock först när den
skånske industrimannen Nils Persson i slutet av 1880-talet köpte in sig i
fyndigheterna som det blev ordnad drift här, och 1891 bildades Sulitelma AB.
Gruvbyn växte fort, och år 1913 var 1750 personer sysselsatta vid gruvorna. Ett
flertal gruvor har brutits genom åren, t. ex. Sagmo, Jakobsbakken, Annagruvan,
Giken,
Gudrun, Ny Sulitjelma. Gruvdriften upphörde slutligen år 1991 och det var Giken
gruva som lades ned som sista gruvan.
Nedan följer 20 stycken
bilder från Sulitelma, tagna 2007-06-26. Klicka för större bild och text.
|
