ÖVERSIKT
GRUVOR
HYTTOR & BRUK
TRANSPORTER
TEKNIK
FOLK & FÄ
SEVÄRDHETER
ORDLISTA
BILDER
KARTOR
STATISTIK
ÖVRIGT
STARTSIDA


Copyright © Filipstads Bergslag

FINNSHYTTEBERGSFÄLTET

BILDER: >>>>

Detta gruvfält, ca 4 km norr om Filipstad mot Nordmark, ligger på östra sidan av landsvägen. I folkmun kallas gruvorna helt enkelt för Änggruvorna, och en välbesökt skjutbana finns också här, alldeles bredvid det gamla stationshuset. Antalet gruvöppningar och schakt är mycket stort, cirka 50 stycken, och gruvorna har stundtals varit ganska rikt givande.

Brytningsperiod
Tiden för fältets upptagande är inte exakt fastställt, men som de flesta av gruvfälten i Filipstads Bergslag verkar de ha upptagits under andra hälften av 1600-talet. I 1700 års relation uppgivs, att på Finnshytte- skogen finns små malmstreck på åtskilliga ställen, som Finnshytte bergsmän tillgodogjorde sig. Mellan 1709 och 1758 finns ingen gruva inom Finnshyttebergsfältet omnämnd. En viss brytning har dock med all säkerhet pågått även under dessa år. Först på 1770-talet verkar dock brytningen kommit igång i större skala. Driften i detta fält lades ner år 1905. Den totala brytningen var cirka 450 000 ton.

Gruvorna kan för enkelhetens skull indelas i fem olika komplex. Väster om Järnvägsstationen finns bland annat:

Änggruvorna
Finnshyttebergsgruvan
Marstrandsgruvorna
Sandsjögruvan
Kärvingebornsgruvorna

Dessa gruvor är delvis sammanbrutna under jord och kan sammanfattas som Änggruvorna. Härifrån har redovisats en brytning av 251 000 ton. En ganska ansenlig summa således. 1904 nedlades allt arbete i dessa gruvor.

Söder om dessa, ligger Nyängsgruvan, förr kallad Pattalegruvan, och Plankgruvan. Plankgruvan hade en betydande malmarea på 700 m² vid 35 m avvägning. Den minskade dock snabbt och blev utbruten på 50 m avvägning. Nyängsgruvan har (troligen tillsammans med Plankgruvan) givit 88 000 ton. Den nedlades som sista gruvan i hela fältet år 1905.

Lisselhöjden
Fortsätter man förbi skjutbanan mot Skribotjärnen finns också ett antal gruvhål uppe på den så kallade Lisselhöjden. När man efter ett hundratal meter från Änggruvorna kommer fram till en skarp högerkurva, uppför en backe, ligger gruvorna snart uppe i skogen, till vänster om vägen. Här ligger bl.a. Grindgruvan, Hålbäcksgruvan och Nordgruvan. Sammanlagt har dessa gruvor givit cirka 65 000 ton, varav det mesta kommit från Nordgruvan, som var cirka 80 m djup.

Norr om Änggruvorna ligger bland annat Stöpsjögruvan, Jakobs- gruvan och Rundgruvan. Jakobsgruvan redovisar sammanlagt ca 13 000 ton malm. Den lades slutligen ner 1895 på 80 m nivå. En bit sydost härom ligger en samling gruvor med bland annat Södra, Norra och Östra Kråkåsen, samt Gröngruvan. Kråkåsgruvorna och Grön- gruvan har tillsammans givit 8 500 ton malm, därav det allra mesta på 1800-talets två första årtionden.

År 1771 byggdes en hästvind och hästkonst för Wenerstensgruvan (N. Kråkåsengruvan). Gruvan var då 23 meter djup. Den tidigare brutna Gröngruvan inmutades återigen 1772 och utrustades påfölj- ande år med en vattenkonst, vars hjul var beläget nära Lisselhöjden i den från Holbäckstjärn kommande lilla bäcken. I dag är bäcken torrlagd då vattnet senare letts åt annat håll.

År 1802 påträffades en större malmkropp i en liten skärpning intill Kärvingebornsgruvorna, nära järnvägsstationen. Fyndet var så stort, att det motiverade byggandet av en vattenkonst år 1806. Hjulet låg vid Skribotjärn, varifrån reglans längd till Änggruvan var 1,3 km. Redan 1808 började malmfångsten minska, 1814 då gruvan var 35 m djup sägs malmen vara slut på alla håll och den nedlades sedan 1817.

Vid sammanträde 1816 beslöts att sammanslå Kärvingeborns- gruvornas, Kråkåsgruvornas och Änggruvornas bolag efter en av Geschvornern (gruvingenjör) Nauclér uppgjord plan. På detta vis kunde det redan förut gemensamt användandet av konsten bättre utnyttjas och arbetarna dirigeras med bättre fördel. Arbetsstyrkan var under de närmaste åren omkring 50 personer, men minskade sedan.

Centralschakt
Bergmästarschaktet började avsänkas 1874 och efter 1877 var en tid så gott som allt arbete koncentrerat till detta schakt, och de malmer, som kunde nås med orter härifrån. År 1881 nedsattes i Nyängsgruvan en dubbeltverkande tryckpump, gruvan var nu cirka 50 m djup. Avsänkningen av gruvan var mycket hastig, så att redan 1883 var man nere på 100 meters avvägning. I början av 1890-talet var malm- fångsten riktigt god, men 1895 sägs hela bottnen var ofyndig.

År 1882 nedsattes i Bergmästarschaktet en enkel och en dubbel tryckpump, där den sistnämnda var utförd vid Finnshyttan efter förslag av L. M. Larsson och C. J. Bergström. Finnshyttepumpen ansågs mycket energibesparande.

Kärvingebornsgruvan länsades 1884 med hjälp av en ångmaskin, men då endast obetydliga malmrester påträffades och inga magnetiska indikationer kunde iakttagas inställdes arbetet redan 1886, även om ortdrivningsarbeten pågick så sent som 1903 på 64 m avvägning.

Den djupaste gruvan är Gamla Änggruvan tillsammans med Mäster- gruvan. De sitter nämligen ihop och övergavs vid 118 m djup.

Ädelmetaller
I mitten av 1980-talet analyserades flera av Finnshyttebergsfältets varphögar. Ett stort knackprov av Nordgruvans varp (ca 25 småstuffer) analyserades av SGU, Sveriges Geologiska Undersökning. Resultatet var då 2,2 gram/ton guld och 8,7 gram/ton silver. I enstaka stuffer har man hittat långt högre guldhalter, 67 resp. 84 gram/ton. Någon brytning har dock inte kommit till stånd.

Skribogruvorna
Till Finnshyttebergsfältet brukar också de små Skribogruvorna räknas. Dessa ligger ca 3 km nordöst om Filipstads kyrka vid Skribotjärns sydöstra strand. Gruvorna utgörs från norr räknat av Bergmans-, Länsmans-, Skör- och Björlingsgruvorna. Några av gruvorna är idag dränkta av Skribotjärnsvatten p.g.a. att man höjt vattennivån i tjärnen. Malmen i dessa gruvor utgjordes av en stundom med blodsten blandad svartmalm. Den år 1900 uppgjorda gruvkartan visar för Skörgruvan en mycket flackt liggande, nästan svävande malm, högst 15 meter mäktig och ca 50 m lång. På 25 m avvägning var arean 240 kvm. En Skrikbogruva nämns 1767. Skrikbogruvan nämns vidare som bruten 1782, några spridda år under första hälften av 1800-talet samt 1871 - 72. Gruvan upptogs återigen 1899 men lades ned redan år 1900, nu för gott. Sammanlagt ha redovisats 487 ton från Skribo- och Björlingsgruvorna.
Film från Skribogruvorna.... Klicka här!

FINNSHYTTEBERGSFÄLTET
HISTORIK
BILDER

NORDMARK
AG/FALLGRUVORNA
BJÖRNBERGSFÄLTET
FINNMOSSEN
FINNSHYTTEBERGSFÄLTET
GRUNDSJÖFÄLTET
HABORSHYTTEFÄLTET
HÖKBERGSFÄLTET
JAKOBSBERGSFÄLTET
LINDBOMSGRUVORNA
MATSBERGSFÄLTET
NORDMARKSBERG
ORMBERGSFÄLTET
SANDSJÖBERGSFÄLTET
TABERG
VÄRMLANDSBERG

MALMTRAKT
LÅNGBAN
NORDMARK
KROPPA
PERSBERG

INFORMATION
KONTAKT
GÄSTBOK
LÄNKAR