Nordmarksberg
I utfraktsnivån på 360 m nivå till Taberg användes ett diesellok av fabrikatet Insel. I Nygruveschaktet användes på 80 m nivå ett tryckluftslok av Holmens Bruks (utanför Eskilstuna) tillverkning. Spårvidd 750 mm på båda nivåerna.

Värmlandsberg
Minst två diesellok fanns. Ett utav dem var troligen av fabrikat JW (Jenbacher Werken). Dessutom byggdes kontaktledning i orttaket på 390 m nivån för ett elektriskt lok. Detta lok användes dock ganska sällan, då det var lite krångligare att ha i drift.

Se bild på lokförare...

Finnmossen
Diesel- och tryckluftslok. Några el- eller ackumolatorlok har troligen aldrig funnits. Ett luftlok av Atlas tillverkning fanns år 1929 och gick då på 238 och 287 m avvägn. Okänt vilka diesellok som användes, men ett luftlok från Finnmossen finns kvar vid Gubbortslaven, Nordmarks- berg. Det är av fabrikat Atlas och tillverkat 1912. Detta lok köptes okänt år från Persberg. Det användes så sent som på 1960-talet.

Se bild på Atlaslok...

Taberg
Troligen har endast diesellok använts i Tabergs gruvor. År 1954 fanns sammanlagt 4 stycken Insel-lok i gruvan. Ett vardera på 80 (för mullmalmen, Dyvik) och 350 m avvägning. Dessutom fanns två Insellok på 390 m avvägning, varav det ena huvudsakligen betjänade Nordmarksbergs gruvor. Loket på 80 m nivån var utrustat med en Lister, encylindrig motor med toppventiler. Detta gällde troligen alla lok. Ett av loken (det som står uppställt vid Gubbortslaven), är tillverkat år 1949. Om detta gäller de andra tre loken är osäkert. Spårvidden var 750 mm. Tre av Insel-loken gick (enligt platschef Carell) vid ned- läggningen till Persberg och köptes senare av ett företag i Blötberget

Se bild på Atlaslok...

Persberg
Redan år 1915 fick man vid Persberg sitt första underjordslok, ett Atlas tryckluftslok som transporterade malmen på 200 m avvägning. Därefter har ett flertal lok av olika typer och fabrikat använts. Fram till omkring år 1950 har troligen endast luftlok använts, huvudsakligen av Atlas tillverkning. På 1950-talet användes troligen både ellok och diesellok, samt även ackumulatorlok. Omkring år 1970 försvann troligen ackumulatorloken och hädanefter användes troligen endast diesel- och ellok. 1967 verkar i huvudsak ett 15 hkr diesellok samt ett 4 kw ackumulatorlok använts. 1973 verkar utfrakten endast ombe- sörjts med hjälp av ett ellok. De förekommande dieselloken var företrädesvis av JW:s (Jenbacher Werken) tillverkning. Ett ellok av ASEA:s tillverkning, från 1949, lär ha varit kvar fram till nedläggningen 1980.

Långban
År 1930 fanns ett luftlok av Atlas tillverkning. 1958 inköptes två nya diesellok typ 8 "Pony" från Jenbacher Werke. Dessa lok blev troligen kvar till nedläggningen och skrotades därefter. Vid nedläggningen 1972 fanns tre Atlas luftlok i gruvan. Dessa var nr 13, tillverkat 1913. Det upptogs ur Långban 1972 och användes hos Atlas Copco i Nacka i samband med deras 100-års jubileum 1973. Var detta lok sedan tog vägen är höjt i dunkel, men det kan ha sålts vidare utomlands. Troligen vid samma tillfälle togs även Atlas 32 från år 1917 upp ur gruvan. Det fanns troligen i Dalkarlsbergs gruva innan det kom till Långban. Det befinner sig idag i säkert förvar vid Risten-Lakviks museijärnväg utanför Åtvidaberg och lär vara Sveriges enda fungerande tryckluftslok. Spårvidden är här 600 mm, men i gruvan användes 725 eller 750 mm. Det var troligen Atlas Copco som betalade kostnaden för att ta upp loken. Det tredje loket blev kvar nere i gruvan. Det var troligen ett Atlas 47 från 1920.

Se bild på Atlaslok...