BILDER: >>>>

Denna gruva ligger cirka 3 km norr om Älvsjöhyttan, en knapp mil nordöst om Lesjöfors och drygt en mil sydväst om Fredriksberg. 1,5 km norr om Fagerbergsgruvan ligger också Mörttjärnsgruvorna, vilka dock aldrig haft någon större betydelse.

Fagerbergsgruvan upptogs 1742 och snart köpte Filipstadsborgaren Christopher Myhrman den äldre (1712-1775) andelar i gruvan, för att så småningom äga gruvan helt. Myhrman köpte in sig i Rämshyttan under 1740-talet och därför blev Fagerbergsgruvan malmleverantör till Rämshyttan. År 1768 flyttades hyttan i Gustavsström, som säkerligen tog malm från Fagerbergsgruvan, till Älvsjöhyttan, och Fagerbergs- gruvan blev då stor leverantör även till denna hytta, som under många år ägdes av Helleforsverken. Transporterna från gruvan till Älvsjö- hyttan gick troligen sjövägen över Älvsjön.

I "Utdrag af relationerna om Filipstads Bergslags grufvor" nämns Fagerbergsgruvan först år 1862, således över hundra år efter att gruvan upptogs. Då anlades ett nytt schakt söder om gruvan för att möta en ort från gruvan, samt att vinna en lättare uppfordring. År 1873 avsänktes gruvans botten, som då blev knappt 90 m djup. 1875-77 och även på 1880- och 90-talen bröt man i den så kallade "Framtidsorten". Gruvan nämns inte i relationerna under åren 1878-80, så troligen var verksamheten under dessa år nedlagd eller av blygsam omfattning.

Korgstaden, därifrån malmen uppfordrades, låg år 1881 på 50 meters avvägning och här påbörjade man detta år en sänkning, vilken snart användes till uppfordringsschakt. Malmen sägs detta år vara "af samma goda beskaffenhet som förut, men håller endast 46-50 procent järn".

År 1883 kom det så kallade "Mellanschaktet" ned till 80 m djup och ovan denna nivå bröts med takbrytning och igensättning. Tre år senare var det "Södra schaktet" 90 m djupt. Under år 1889 nämns i relationerna om gruvan: "Saknar utmål, men är arbetad sedan lång tid tillbaka. Fyndigheten stryker i nordvest-sydost och står nästan lodrätt. Gruvan är 96,6 m djup, men arbetet, takbrytning, eger rum på 60 m avvägning. Fyllberget nedförs genom södra schaktet".

Framtidsorten bröts ännu år 1890 men malmen skulle nu uppfordras genom södra schaktet istället för i Mellanschaktet, som skulle avsänkas. År 1891 var gruvan vid 54 m avvägning 65 meter lång och största bredden var 20 meter. Malmen sägs vara mycket fast och några ras sägs inte ha förekommit trots de avsevärda dimensionerna som nämns ovan. Gruvan sägs påföljande år nått 124 m avvägning, två schakt, troligen Framtidsschaktet och Mellanschaktet nådde 1892 detta djup. Från denna nivå drevs undersökningsorter.

1894 verkar takbrytningen i Framtidsorten avslutats och en 15 m lång och 9 m bred jordrymning gjordes i dagen, för att göra den invid södra schaktet befintliga återstoden av Framtidsmalmen, samt den så kallade Brudpelarens malm åtkomlig från dagen. All sten och jord från jordrymningen nedstjälptes i schaktet, som fylldes till 57 m avvägning. Den blottade hällen vid jordrymningen bestod helt av malm och sprängning i denna påbörjades under detta år. Denna malm tillgodogjordes troligen med dagbrottsbrytning fram till 1901, då gruvan troligen nedlades.

Malmarean vid Fagerbergsgruvan var vid 23 m avvägning 1060 m², en betydande storlek förr i tiden. Dock minskade malmarean starkt mot djupet och på 95 meters avvägning var den endast 220 m². Fagerbergsgruvan var dock en av Filipstads Bergslags största "smågruvor" och mellan åren 1863 och 1901 bröts 90 000 ton järnmalm, en icke föraktlig summa. År 1900 bröts till exempel 9 900 ton malm, vilket var mer än både Nordmarksberg och Taberg detta år. Dock var utbytet dåligt, ty ur denna mängd erhölls endast 1 916 ton skrädd järnmalm (svartmalm), till ett värde av 9 500 kronor.

Några produktionssiffror för Fagerbergsgruvans sista år, uppfordrat berg och malm, avrundade siffror:

1880	3 000 ton
1881	4 000 ton
1882	3 600 ton
1883	3 600 ton
1884	3 000 ton
1885	3 300 ton
1886	3 600 ton
1887	4 500 ton
1888	2 900 ton
1889	3 900 ton
1890	4 100 ton
1891	4 400 ton
1892	4 300 ton
1893	3 600 ton
1894	1 700 ton
1895	4 800 ton
1896	9 900 ton
1897	(i dagbrott) 15 000 ton
1898	(i dagbrott)   6 100 ton
1899	(i dagbrott) 10 300 ton
1900	(i dagbrott)   9 900 ton
1901	(i dagbrott)   7 000 ton

Sedan gruvan nedlades 1901 utskräddes under åren 1902 - 1912 ur äldre varp 2 761 ton malm ( i snitt 276 ton/år).

Läget idag
2/3-delar av filipstadsbergslag.com, d.v.s. Jan Kruse och Urban Bergkvist besökte Fagerbergsgruvan den 6 maj 2003. De åkte upp till Älvsjöhyttan från Filipstad, och åkte sedan med motorcyklarna grusvägen som går åt nordväst på östra sidan av Älvsjön. Vid gården Älvsjöheden efter ca 3 km går en väg österut. Där svänger man till höger. Från Älvsjöheden är det ca 500 m till gruvområdet. Det är lätt att hitta då vägen skär rakt igenom de gamla varphögarna. Gruvan ligger då till vänster om vägen inne i skogen. Varphögarna verkar ha haft ansenliga dimensioner, vilket inte är så överraskande, då gruvan ändå var relativt stor, med Värmlandsmått mätt. Stora delar av varphögarna verkar dock ha schaktats bort under åren, möjligtvis till någon gruva för ytterligare anrikning, men varpen kanske också har använts till vägfyllnad eller dylikt.

Vid varpområdet som ursprungligen uppskattningsvis har haft en area av 150 x 50 m, går en äldre och dålig väg till vänster. Efter 50-100 m finns ett vägskäl. Till vänster går en väg in i skogen och följer man den rakt fram ca 50 kommer man till 3 byggnadslämningar. Rakt fram ligger en träbyggnad som dock är i mycket starkt förfall. Till vänster närmast den gamla vägen ligger en ruin, med omkring 2 meter höga zinnerstensväggar, den mäter uppskattningsvis 4 x 4 meter. Drygt 5 m till vänster, ligger också en ganska intakt jordkällare, med en fin välvning ovanför dörren. Går man upp på kullen bakom jordkällaren så hittar man lämningar av någon annan stuga, här är dock endast låga grunder och en trapp (om Kruse inte minns fel) kvar. Endast några meter bakom denna (västerut) sänker sig en brant klippa neråt, den är kanske 3 m hög. Lämpligt att ta med en mätsticka en annan gång!

Från kullen åt andra hållet (österut) verkar det ha gått en väg (upphöjd och utjämnad i en svacka med hjälp av stenar där kullen lutar) rakt till gruvan, vilken ligger ca 100 m öster om dessa ruiner och vägen från kullen leder dit. Gruvan har ganska ansenliga mått, kanske 60 x 25 meter, men är sorgligt vattenfylld. Ett mindre gruvhål finns också endast några meter nordväst om den stora gruvöppningen, och detta ligger innanför samma staket som den stora öppningen. Endast några meter öster om den mindre gruvöppningen ligger i en brant fyra stycken, parallellt liggande, byggnadsgrunder, främst i natursten. Inte lätt att avgöra vad det kan ha varit, men man kan väl efter lite vilt spekulerande anta att det möjligen kan ha varit dynamitbod, smedja eller dylikt. De har dock mycket små dimensioner, uppskattningsvis 2 x 1,5 meter. Vi hittade ytterligare ett gruvhål vid Fagerberget, det låg ett 50 tal meter norr om de tidigare beskrivna ruinerna och hade små dimensioner. En varphög fanns på västra sidan om detta hål.