| 1642 | Privilegier utfärdas för anläggande av Dalkarlssjöhyttans masugn. |
|
| 1648 | Masugnen vid Dalkarlssjön färdig för drift. |
|
|
1675 | Privilegiebrev utfärdas för anläggandet av hammarsmedja vid Lesjö strömmar. |
|
| 1680 | Hammarsmedjan färdig för drift. |
|
|
1680-1780
|
Successivt inköps 30/64-delar av Dalkarlssjöhyttan.
|
|
1695
|
Lesjöfors privilegierade smide fastställs av Bergskollegium till 500 skeppund om året.
|
|
|
1738
|
Bergskamrer Erik Fahlbeck rapporterar att Lesjöfors som första hammarsmedja i landet upptagit tillverkning av torvkol.
|
|
|
1740
|
Bergskollegium höjer smidesrättigheten från 500 till 600 skeppund om året.
|
|
|
1741
|
Bergskollegium faställer gränserna för Lesjöfors hammarsmedjas rekognitionsskog.
|
|
|
1831
|
Gustav Ekman inför Lancashire-metoden vid Lesjöfors.
|
|
|
1833
|
Lesjöfors förvärvar andelar i såväl Långbans hytta som gruva: 2/10 i gruvan och 2/15 i hyttan. |
|
|
1834
|
Genom utslag av Kungl. Maj:t ökas Lesjöfors privilegierade smide från 600 till 1 800 skeppund.
|
|
|
1836
|
Gustaf Ekman installerar en bränsstålugn samt en knipphammare. Härigenom kan stål tillverkas och utsmidas vid Lesjöfors. Det första steget tas på järnmanufakturens område, som med tiden skulle bli Lesjöfors främsta arbetsfält. Tillverkningen av filar börjar.
|
|
|
1841
|
Det privilegierade smidet höjs till 2 000 skeppund om året genom inköp av 200 skeppund per år från Gammalkroppa bruk, vilken överflyttning beviljades av Bergskollegium. I sitt medgivande till flyttningen sammanfattar Kollegium att Lesjöfors disponerar följande skogsandelar, nämligen:
5/64-delar i Långbanshyttan
9/64-delar i Långbansändehyttan
30/64-delar i Dalkarlssjöhyttan
|
|
|
1846
|
Bergskollegium förordnar att för stångjärn, ämnesjärn, stål eller manufakturjärn skall oinskränkt vågföringsrätt gälla.
|
|
|
1847
|
Gustav Ekmans koltornsugn fullt färdiga att tas i drift vid Lesjöfors. Denna vällugnstyp var av epokgörande betydelse för hela den svenska järnhanteringen.
|
|
|
1849
|
Lesjöfors startar tillverkning av dragen järntråd och slagning av järntrådslinor.
|
|
|
1852
|
Mycket viktigt årtal i Lesjöfors utvecklingshistoria. Då startas nämligen tillverkningen av fjädrar.
|
|
|
1853-1856
|
Nybyggda tråddragerier och linslagerier tas i bruk.
|
|
|
1854
|
Byggandet av det första valsverket i Lesjöfors påbörjas.
|
|
|
1858
|
Dalkarlssjöhyttan nedblåses för alltid efter jämnt 200 års drift. Lesjöfors överflyttar sin tackjärnsförsörjning till Långbanshyttan och förvärvar samtidigt ytterligare 29/64-delar i Långbans masugn och 17/120-delar i Långbans gruvor.
|
|
|
1863
|
Tillverkning av dragen ståltråd samt galvaniserad järn- och ståltråd upptas. I samband med detta utvidgas linslageriet att omfatta även stållinor, såväl blanka som galvaniserade.
|
|
|
1867
|
Rörelsen vid Lesjöfors erhåller bolagsform under namnet Lesjöfors AB.
|
|
|
1871
|
Martinugn anläggs vid Lesjöfors.
|
|
|
1876
|
Gustav Ekman avlider.
|
|
|
1886
|
Nytt göt- samt grov- och finvalsverk uppförs.
|
|
|
1888
|
Den bredspåriga Mora-Vänerns järnväg öppnas i sin sträckning Lesjöfors-Kristinehamn.
|
|
|
1901
|
En ny 2-ramars såg anläggs invid Lesjöfors järnvägsstation.
|
|
|
1905
|
Kraftkanalen Smeddammen-Blockenhus byggs.
|
|
|
1914
|
Högspänningsledningen Älvsjöhyttan-Lesjöfors tas i bruk.
|
|
|
1922
|
De södra skogskomplexen säljs till Katrinefors AB.
|
|
|
1924
|
Valsverksdriften elektrifieras.
|
|
|
1927
|
Aktierna i Långbans gruvor säljs till Uddeholm.
|
|
|
1933
|
Nytt tråddrageri anläggs.
|
|
|
1935
|
Driften vid Långban nedläggs.
|
|
|
1943
|
Ny skruvfjäderfabrik anläggs.
|
|
|
1954
|
En elektrisk ljusbågsugn med 8 tons kapacitet tas i bruk.
|
|
|
1955
|
Samtliga aktier i AB Svenska Spiralfabriken inköps.
|
|
|
1956
|
Närsens strömfall i Dalarna förvärvas. Ny såg jämte barkningsanläggning anläggs.
|
|
|
1958
|
Lesteel Spring Company startas i Sydafrika.
|
|
|
1959
|
Årnäs bruk förvärvas.
|
|
|
1960
|
Swedish Rail system grundas.
|
|
|
1961
|
Ny bladfjädersmedja samt nytt linslageri anläggs.
|
|
|
1963
|
Ny 25-tons elstålugn installeras.
|
|
|
1964
|
Nytt hyvleri anläggs i anslutning till sågverket.
|
|
|
1965
|
I samarbete med Gunnebo bruks AB startas Swedish Wire Corporation i USA.
|
|
|
1966
|
Lesjöfors förvärvar av Uddeholms AB fjäderfabriken i Munkfors och av Billeruds AB sulfatfabriken i Fredriksberg för ombyggnad till fjäderfabrik.
|
|
|
1967
|
Helt nytt tråddrageri tas i bruk med över 10 000 m² golvyta.
|
|
|
1969
|
Lesjöfors förvärvar av Stora Kopparbergs Bergslags AB fjäderfabriken i Älvkarleö.
|
|
|
1972
|
Ytterligare en linslagerihall installeras.
|
|
|
1974
|
Utbyggnaden av stränggjutningsanläggning, reversibelt förvalsverk, ny valsverkshall och landsortering vid sågverket påbörjas.
|
|
|
1980
|
Lesjöfors upphör med lintillverkningen. Den går till Gunnebo i stället och i gengäld tar Lesjöfors över Gunnebo bruks trådtillverkning. Ovisst för valsverket - men satsning på stränggjutningsnyhet. Gerard De Geer, född 1889, avlider.
|
|
|
1982
|
Lesjöfors AB ställer in betalningarna. Därefter går staten in och de anställda satsar 5000 kr var i aktier och driver verksamheten som ett löntagarägt företag fram till 1985, då konkursen är ett faktum. Tråd- och fjädertillverkningen fortsätter dock, fast i mindre enheter.
|
