Dessa gruvor är belägna ungefär 3 km norr om vägkorset vid Hackatall (korsningen Riksväg 63/64) och består av två grupper, på var sin sida om landsvägen mellan Persberg och Långban. På den västra ligger fyra gruvor, därav tre tätt samman och intill landsvägen och en längre därifrån, närmare järnvägen. På den östra sidan om landsvägen och ungefär 400 m från denna ligger tre gruvor på ett med det nyss omnämnda parallellt gående streck.

De största gruvorna synes, av varpen att döma, ha varit de närmast väster om landsvägen belägna. Den kända malmbrytningen uppgår till 8 800 ton. Långskogsgruvan bearbetades i början av 1760-talet. Även om malmen ansågs dålig, var driften igång till 1767, då djupet var 14,5 m. Sedermera bröts gruvan 1839-43 och 1847-51. Malmen sägs sistnämnda år börja avta och vattentillflödet var besvärande. 1874 pågick åter försöksdrift.

Drygt en kilometer norr om Långskogsgruvorna ligger Visthusbäck- ens gruvor. De är till antalet fyra, två på vardera sidan om den lilla bäck, som rinner ut i Stora Horrsjön. Dessa gruvor upptogs från ödesmål 1863, men övergavs mycket snart, då malmen ej var bryt- värd. Allt som allt har en malmfångst av endast 217 ton redovisats.